Mitt etthundrafyrtiosjätte inlägg...

In this world where nothing else is true

Något serisöst, något viktigt, en mening. Ibland är det bara så svårt att hitta något sådant. Ibland hittar man det, men tvingas ignorera det. Tvingas intala sig själv att det inte finns, samtidigt som man inte helt och hållet kan släppa det. Får inte släppa det. Har man en gång hittat en mening, verkar allt annat så betydelselöst så om man intalar sig själv att det enda som man tror på inte finns, vad finns då att leva för?

Mitt etthundrafyrtiofemte inlägg...

Jesper tror att han är nått, den tönten.

Hmm, bad den där Sandra om ett djup blogg ämne, och vad föreslår hon? Joo, stilla havet! Hmm, det var kanske inte riktigt djupt på det sättet som jag menade.

Asch dåe, jag är inte så bra på djupa sakor så ja skiter i det. Jag skriver utan att veta vad jag ska skriva istället. Så där snabbt och utan att tänka allt för mycket .Det är faktiskt jätte kul, det borde ni testa. Kanske dock inte på en offentlig blogg som ja gör för det blir totalt ointeressanta bloggar som ingen är speciellt intereserade av att läsa. Men, men, som sagt det är kul.

Sandra och jag har åkt inlines idag, utifall att någon vill veta. Det var mycket trevligt tycker jag. Vi köpte glass. Just det kom att tänka på den lite roligt kommentaren som vi fick på TSK när vi köpte korv. Publicerar den i slutet, ska skriva den lite mer nogrant och genomtänkt än det här jag skriver nu så att ni förstår den lite bättre.

Helt otroligt vad snabbt såna här bloggar går att skriva egentligen. Andra bloggar kan ta jätte lång tid bara för att man vill få det så bra som möjligt. Nu spelar det ingen roll hur det blir, för det var inte riktigt tanken med bloggen att jag skulle skriva något vettigt. Haha. Aja, nu ska ja sluta innan det blir alldeles för långt. Avslutar med den söta kommentaren:

Sandra och jag ska köpa korv. Sandra ska betala med en hundralapp men det finns inte växel till det:
Jag:
-Asch, jag kan bjuda.
Sandra: -Jag kan bjuda tillbaka någon annan gång. Typ på krogen.
Jag och hon i kassan börjar skratta och jag säger: -Jo, det blir ju jätte jämt, jag bjuder på en korv och du bjuder på en drink.
Hon i kassan har fortfarande inte slutat skratta och utbrister: -Är inte det lite väl tidigt att börja redan?!

Mitt etthundrafyrtiofjärde inlägg...

När jag var liten var jag söt. Sen gick det över...

Vandrade en kortis sväng med Sandra tidigare ikväll, och när jag kom hem var planen att jag skulle måla lite. Dock förstörde min kära moder mina planer i och med att hon satt och bläddrade i gamla fotoalbum, så jag fastnade där. Helt otroligt kul med fotoalbum egentligen. Så mycket minnen. Fotoalbum får en alltid på bra humör. Tänkte publicera lite bilder här nedan bara för att de är så söta:



Liten Jennie


Liten Jennie och ännu mindre Jesper


Vår lilla familj med våran precis nya lille familjemedlem


Å hur underbar är inte denna bilden?


Jag och Becca en aning mindre


Barnkalas! Joppa och Jeppe längst uppe till höger och Becca, jag och Sandra nere i vänstra hörnet.


Liten Jennie hänger i vår gamla bar. Det ska ju börjas tidigt!


Hmm, tydligen ska denna bild föreställa en gris och min broder. Har fortfarande inte lyckats klura ut vem som är vem.


Brukar försöka undvika att lägga ut bilder på mina änglar på nätet, men vara helt enkelt tvungen att lägga ut denna bilden på brodern och min lilla ängel till kusin. Den är bara så sjukt underbar.

Otroligt vad jag älskar att kolla på gamla bilder. De får en alltid så glad. Det är otroligt vad mycket minnen man har egentligen. När man ser sådana här bilder påmins man om vilken tur man har haft i livet. Påminns om hur mycket man älskar vissa personer. Konstigt att man faktiskt behövs påminnas om det ibland, men så är det och då är fotoalbum absolut det bästa sättet. Funkar alltid. Vill bara avsluta med att tacka alla jag älskar för att ni finns. Ni är mitt liv!

Mitt etthundrafyrtiotredje inlägg...

Life is short but this time it was bigger

För ovanlighetens skull inleder jag men en kommentar från det dagliga livet i vår lilla familj:

I en disskusion och hur Jeppe ska hinna med både pluggandet och träffa tjejen. Jeppe har precis påpekat att han kan plugga på kvällen.
Mamma till Jeppe:
Ska ni inte träffas på kvällen?
Jag: Mamma, man kan faktiskt ha sex på dagen också!
Jeppe vänder sig mot mamma och utbrister: Jag menar det! Har du några kondomer eller?


Ännu en gång har jag förälskat mig i en låt (ber om ursäkt för att jag byter bloggämne bara sådär). Hmm, jag tror minnsann att jennie börjat lyssna på jätte mycket musik. Misstänker att ja börjar bli sjuk. Aja, Elin och jag att i alla fall och lyssnade på "Whiskey Lullaby" med Brad Paisley och någon tjej (Minns inte hennes namn och orkade inte kolla upp det) och kom fram till att texten faktiskt är väldigt fin, dock väldigt sorglig. Publicerar en länk till den mycket vackra videon och texten här nedan:

http://www.youtube.com/watch?v=IEjbKPzNmnA


She put him out like the burnin' end of a midnight cigarette
She broke his heart he spent his whole life tryin' to forget
We watched him drink his pain away a little at a time
But he never could get drunk enough to get her off his mind
Until the night


He put that bottle to his head and pulled the trigger
And finally drank away her memory
Life is short but this time it was bigger
Than the strength he had to get up off his knees
We found him with his face down in the pillow
With a note that said I'll love her till I die
And when we buried him beneath the willow
The angels sang a whiskey lullaby

(Sing lullaby)

The rumors flew but nobody know how much she blamed herself
For years and years she tried to hide the whiskey on her breath
She finally drank her pain away a little at a time
But she never could get drunk enough to get him off her mind
Until the night


She put that bottle to her head and pulled the trigger
And finally drank away his memory
Life is short but this time it was bigger
Than the strength she had to get up off her knees
We found her with her face down in the pillow
Clinging to his picture for dear life
We laid her next to him beneath the willow
While the angels sang a whiskey lullaby

Mitt etthundra fyrtioandra inlägg...

A way to let you know

Brukar aldrig göra sådan här frågegrejosor. Ärligt talat tycker jag att de är ganska töntiga. Men va fan, idag har ja jätte mycket att plugga på, så vad gör man inte för att slippa? Tog dock bort alla frågor om namn, fördelsedag, längd osv. Sånt är ju bara för tråkigt.



Värsta ovanor - Hmm, min familj skulle nog säga min förmåga att sätta in i stort sätt tomma mjölkpaket i kylen men själv tycker jag att det är ganska kul. Annars kanske det är att bita på naglarna, men egntligen är det nog mest mamma som stör sig på det också.

Skor idag - Haha, jadu ett par svarta som enligt mamma helst borde slängas eller i annat fall putsas. Hon fick min välsignelse att fixa detta. 

Svagheter - Hmm, sjukt feg och otroligt dålig på att ta tag i saker.

Rädslor - Oj, jag vet inte. Ensamhet kanske?

Mål för året - Haha, sätter inga mål. Ja håller dem ändå inte.

Mest använda fras på msn - abooo

Det första du tänker på när du vaknar - Haha, det blir min lilla hemlighet.

Bästa kännetecken - Haha, avsaknadet av ett finger och förmågan att alltid tjata om det.

Mest saknade minnet - Oj, det finns många saknade. För att nämna ett kan ja väl nämna Halmstad med tjejorna.


Favoritfärg
-Svårt, det finns ju så många, men brukar säga gul.

Mat - Plankstek. Lätt.

Sport - Usch å fy

Djur - Katt

Glass - Italiens kulglass. Så otroligt underbar.

Affär - Westers såklart

Sallad - Haha, ärtor. Ingen är så bra ärttjuvar som jag och Becca! Så de så!

Skådespelare - Johnny Depp förstås! Hur underbar är han inte liksom? "Vilken del av din son skulle du föredra om du får välja?"

Låt - Hmm, svårt att säga en men vi kör väl på "Broken- Seether featuring Amy Lee".

Nummer - Haha, ingen aning.

Årstid - Sommaren. När det inte regnar. Vilket det ifs alltid gör.

Parfym - Oj, vet inte vad den heter faktiskt men jag lovar den är underbar.

Kroppsdel på motsatta könet - Händerna.

Vänner - Ni vet vilka ni är.

Vad vill du bli när du blir stor - En misslyckad eremit konstnär boendes på en öde ö.

Hur vill du dö - Snabbt och smärtfritt!

Vem av dina vänner är mest lik dig - Haha, otroligt lätt fråga. Sandra. Både på insidan och utsidan tror ja faktiskt.

Vem är mest högljudd - Haha, Joppa :)

Vem får dig mest att skratta - Oj, de gör de juallihopa :)

Vem har du känt längst - Becca :)

Vem är blygast - Hmm, svår fråga faktiskt. Räknar man med mig så blir det nog ganska lätt jag.

När grät du senast- Hmm, igår tror jag.

Bästa känslan - Hmm, skulle nog kunna påstå att en av de bästa känslorna är när man målar och allt bara funkar.

Värsta känslan - Hmm, sånt är alltid så svårt att beskriva med ord.

Vart vill du bo i framtiden - En öde ö. Eller ja, ialla fall långt bort. Och så måste det vara varmt.

Om du fick ändra en sak på dig själv, vad skulle det vara - Jag skulle gärna vara en aning modigare.

Hur länge tror du att du kommer leva - Alldeles för länge är ja rädd.




Har du någonsin:

Varit kär - Jodå.

Blivit dissad - Haha, ajamen.

Rymt hemifrån - Faktiskt inte.  

Skolkat - Jodå, det har hänt.

Tänkt på självmord -  Inte på allvar.

Sovit utomhus - Hmm, jag tror faktiskt inte det. Det måste man ju ta och gör nått åt. Sandra, pax för din studsamatta i sommar!

Gråtit i skolan / på jobbet - Vad är annars toaletterna till för?

Velat bli modell - Haha, nej de är inte riktigt en av mina stora drömmar.

Varit otrogen - Ohnej.

Gjort något dumt som du skrattar åt idag - Inget jag kan komma på nu men det är nog mycket möjligt.

Sett en död människa - Nope

Druckit alkohol - Asolut inte! :O Vad tror ni om mig? ;)

Ätit sushi - Usch nej.

Varit på scen - Haha, jag är rädd för det.

Snattat - Nope

Retats - Vad har man annars familjemedlemar till? ;)

Blivit nedslagen - Nope




ÄRLIGHET:
Ditt äldsta hångel? Hmm, hur gammal e Johnny Depp? ;)

Vad tycker du om kärlek? Sjukt konstigt

När kramade du någon sist? Hmm, igår skulle jag tro.

Saknar du någon speciell person? Jodå

Har du svårt för att bli kär? Joo, det skulle man kunna säga.

När kysste/hånglade du med någon sist? Haha, förra besöket på Centrum skulle jag tro. Några veckor sen.

Ångrar du det? Haha, nej det gör jag väl inte direkt.

Är du singel? Japp

När fick du senast en komplimang? Haha, jag vet inte.

Har du hånglat med någon av samma kön? Nope


HAR DU NÅGONSIN:

Varit medvetslös? Nope

Hånglat med nån riktigt ful? Haha, det tror ja inte.

Hånglat med fler än 50 pers? Ohnej

Gjort något riktigt dumt? Förmodligen :P

Gjort något du verkligen ångrar? Nej, inte direkt. Man lär sig trots allt av sina misstag :)

Varit nykter på nyårsafton? Haha. Nesch (hmm, kan hända att det blir lite svårt att få ihop det svaret med svaret på om jag druckit alkohol, men, men ni får göra erat bästa)

Åkt ambulans? Japps. Mycket spännande ;)

Gjort nåt olagligt? Allt är väl olagligt nu för tiden.

Slagit ner någon? Nesch, de skulle jag aldrig lyckas med ens om ja försökte ;)

Skämts över dina föräldrar? Ohja

Skämts över dig själv? Lätt

Sagt jag älskar dig och menat det? Jadå, det har jag.

Vilka kläder sover du i? hmm, oftast bara trosor.

Har du varit kär i någon du inte haft chans på? Nja, inte direkt kanske.

Är du ensam nu? Inte jobbigt ensam. Mer skönt ensam.

Vill du gifta dig? Ja, det vore lite små trevligt.

Vill du ha barn? Japps. En femårig kille och två treåriga tvillingstjejor ;)




SENASTE PERSONEN SOM:

Sov i din säng? Hmm, jag?

Såg dig gråta? Sandra tror jag.

Fick dig att gråta? Haha, som om ja skulle lägga ut det till allmän beskådan ;)

Du delade en cigg med?  Sysslar inte med sånt. Till skillnad från frågan om alkohol så är detta faktiskt till och med sant ;)

Du gick på bio med? Den där lilla Elin Pelin (lägg märke till lilla)

Skällde på dig? Haha, det måste varit mamma. Förmodligen hade jag inte städat.



DE SENASTE 48 TIMMARNA HAR DU:

Gråtit? Tror det.

Kramat någon? Jadå

Pussat någon? Nope

Köpt någonting? Jaa, sista "twilight" boken, så det blir en lång natt för mig.

Sjungit? Haha, försökt i alla fall.

Saknat någon? Klart



Oyeah, Jennie har gjort ett frågestest! Men nu tog det slut så ja antar att jag borde börja plugga nu då. Shit också.


Mitt etthundrafyrtioförsta inlägg...

What if I told you that fear isn't real

För bara någon månad sen trodde jag aldrig att jag skulle må så pass bra som jag faktiskt gör nu. Ändå längtar jag tillbaka. Ändå skulle jag vilja vara där igen. Där då det var som allra jobbigast. Konstigt men sant.

Det är lite underligt egentligen, hur snabbt man glömmer hur allt känns. Man kan minnas en positiv känsla, en positiv tid, och längta tillbaka till den men man minns nästan aldrig hur det känndes under de jobbiga perioderna. Jag kan läsa flera år gamla bloggar och bli glad över någonting som de påminner mig om, men läser jag gamla "depp" bloggar så har jag alltid lika svårt att förstå hur jag kunde känna som jag gjorde. Är inte det väldigt konstigt? Men, på sätt och vis även en väldigt tur.

Avslutar med några ord från den absolut bästa låttexten som någonsin skrivits:

And why does everyone seem to forget
What it's like to be all alone
As soon as they
Have got someone



Mitt etthundrafyrtionde inlägg...

Something like me

Helt totalt förälskad i dessa textrader:

But every time you say you love me
I just have to stop and catch my breath
How can somebody love something like me

Bara så alla vet liksom.

Mitt etthundratrettionionde inlägg...

Vissa bloggar kommer direkt från hjärtat, andra har man ansträngt sig för mycket för att de ska göra det...



Oyeah, jag har hittat svaret på en av livets stora frågor: " Varför är jag inte smart?". Det är ganska enkelt. Som de på bilden ovan uttrycker sig " Ju längre ditt ringfinger är i förhållande till ditt pekfinger, desto troligare är det att du är talangfull i matematik, teknik och/eller musik". Shit, matten klarar jag ju hyffsat men teknik och musik är ju inte riktigt min grej, och här har vi svaret på det! Mitt högra ringfinger är rejält mycket kortare än pekfingret. Hmm, undra vad som hänt om jag bara undvikit gungor och ringar den där dagen för 7 år sedan. Kanske hade jag varit en musikaliskt underbarn? Vem vet? Nu har jag i alla fall svaret på varför jag inte är det. Haha.

Mitt etthundratrettioåttonde inlägg...

Konst är en lögn som får oss att inse sanningen / Picasso

Oyeah, sitter här och ännu en gång försöker mig på det där dumma kulturhistoria arbetet som förövrigt skulle varit inlämnat för tre veckor sen. Kom in på en sida och hittade bilden nedan:



Vid första anblick kanske det inte är någon bild som är jätte speciell men att veta att det är en liten åttaårig Picasso som målat den förändrar ju det hela en aning. Kan inte sluta imporneras över hur otroligt duktig han faktiskt var. Jag menar, kolla på hästens ben. Hur kan en åttaåring klara av att måla det så bra? Åtta år, då borde man seriöst inte kunna måla mer än streckgubbar.



För er som inte sett den tidigare måste jag även lägga in bilden ovan. En oljemålning av Picasso vid 15 års ålder. Förmodligen bättre än jag någonsin kommer att kunna måla även om ja så ägnar varenda dag i resten i mitt liv åt att försöka. Helt otroligt häftig.

Hittade även en liten kul grej om Picasso. Gissa vilket hans första ord var? Jo, "penna". Haha. Vissa föds nog helt enkelt som konstnärer.

Mitt etthundratrettiosjunde inlägg...

Well I just heard the news today

Kände att jag måste skriva några ord om domen mot Pirate Bay. Trodde verkligen inte att de skulle fällas, det är sjukt. På sätt och vis. Fast som Joppa sa när vi disskuterade det hela så egentligen är de inte konstigt att de fälls. Det de har gjort är olagligt alltså borde de fällas. Det som är det sjuka är just det är att det är olagligt. Jag menar, vart kommer man med alla dessa lagar? Finns det överhuvudtaget en enda människa som på allvar tror att man kan stoppa all nerladdning? Det är ju seriöst helt totalt omöjligt. Nästan varenda människa laddar ner. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan till och med mormor och morfar börjar. Men, men, det är klart lite böter och fängelse straff förändrar ju allting. Ett underbart sätt att hindra tekninkens utveckling.

Det finns dock en sak jag inte förstår. När man läser folks åsikter om det hela så hittar man i stort sätt ingen som tycker att det är rätt att de fälldes. Ingen som är emot fildelning. Så var kommer då alla lagar och skit ifrån? Det måste vara någon liten jävel med helt fel åsikter som lyckats få alldeles för mycket makt.

Mitt etthundratrettiosjätte inlägg...

I wonder why happiness is so easily lost

Jag har tänkt på en sak. Det finns en känsla som är värre än att må dåligt. Eller ja, egentligen brisiten på känsla. När man varken är glad eller ledsen, man bara är. Man bryr sig inte om vad man gör för man ser ingen mening med någonting. Man gör det man ska, men inget mer för vad är meningen med att göra något extra?

Jag skjutsade min broder innan idag och då lyssnade vi på pappas urdåliga cd skiva som satt i bilen. Rätt som det var kom låten "I won´t cry" med Elin Lanto. Sjukt länge sen jag hörde den sist men en gång i tiden var det min absoluta favorit låt. Jag gick runt och sjöng på det typ jämt och ständigt. Tänk att en låt kan påmina en om så mycket bara för att den var från en viss tid. Jag skulle göra vad som helst om jag bara kunde vara där igen, om så bara för en stund.

Mitt etthundratrettiofemte inlägg...

When they open their eyes

Lämnade in projektarbetet idag. Känns sjukt skönt men lite tomt trots allt. Har ändå stått och målat på den där målningen nästan dagligen i två månader och sen helt plötsligt är allt bara färdigt. Detta resulterade i att jag, när jag kom hem bara la mig på sängen och funderade på vad jag skulle göra. Det fanns verkligen ingenting, hade inte ens någon bok jag kände att jag vill läsa. Det enda jag hade att göra vara att plugga men det är trots allt tråkigare än att inte göra något alls.




I vilket fall som helst kom jag på att jag kunde börja med mitt projekt till konstnärlig fördjupning så tog med mig min kära fader en sväng till K-rauta för att införskaffa mig lite trä att måla på. Sen har ja spacklat den och nu sitter jag här och skissar lite. Märkte att jag nog behöver skissa igenom målningen en aning mer innan jag börjar på den.

Hade från börjat tänkt att göra ett teckningsprojekt eftersom jag aldrig har gjort det utan alltid gör målningar. Sen kom jag på att anledningen till att jag brukar göra målningar är för att jag tycker bäst om det. Så jag ändrade mina planer. Det blir en målning, som vanligt. Oyeah.

I bilen på väg till K-rauta:
Jag irriterat:
-Måste han köra så himla nära!
Pappa: -Vem? Du har ingen bakom dig!?
Jag: -Nej, men framför!

Mitt etthundratrettiofjärde inlägg...

That's fuckin' team work!

Oyeah, nu är jag strax färdig med min projektrapport. Sen måste jag bara skriva den där dumma loggboken. Men, men jag har ju hela natten på mig. Oyeah, att jag alltid är ute i så god tid. Men jag har faktiskt varit duktig idag, jag har pluggat väldigt bra. Lite förvånad över mig själv faktiskt, trodde inte jag kunde det längre. Jag kanske har en liten del av den där braiga Jennie kvar någonstans långt inom mig. Vaknad faktiskt till och med vid halv 6 imorse och hade jätte ångest för att jag inte skulle hinna färdigt med projektarbetet. Inte jätte kul ifs men ändå det visar ju ändå att jag överhuvudtaget bryr mig och det är ju bra. Jag kanske håller på att bli lite bra igen. Oyeah.

Förövrigt så sitter jag och lyssnar på Tenacious D. Ärligt talat blir jag ganska arg. Jag har totalt förälskat mig i sångaren Jack Blacks röst och så sjunger de bara dryga låtar. Visst, sjukt söta men ändå. Tänk han sjunga någon seriös låt. Det hade inte varit helt fel asså. Jag menar, när till och med jag hör att han sjunger helt sjukt underbart. Det är sorgligt det här.

Mitt etthundratrettiotredje inlägg...

It must have been LOV but it´s over now...

Förmodligen sista gången som jag kan skriva de orden nu. Sista dagen på sista lovet. Otrololigt sorgligt men jag ska försöka överleva.

Träffade Mickan, Elin och Sandra och deppade över detta innan. Vi åt chips, chokladpudding, godis och "palla kottar"och kollade på Cry Baby (film med Johnny Depp).

Avslutar med en aning otäck kommentar från Sandra:

Jag: -Jag ska återfödas som Johnny Depp i mitt nästa liv.
Sandra snabbt: -Jag ska återfödas som hans fru!

Mitt etthundratrettioandra inlägg...

What If She´s An Angel?




Oyeah, äntligen färdig med målningen till projektarbetet. Trodde ärligt talat inte det skulle inträffa. Vilket det förmodligen inte skulle gjort om det inte vore för att det ska vara inlämnat på onsdag. Haha. Skulle egentligen inte klassa tavlan riktigt som färdig om det inte vore för det, men och andra sidan är ja sjukt trött på den nu. Så lite skönt är det trots allt även om jag för alltid kommer störa mig något enormt på alla små fel som jag vet att jag kunnat göra något åt om jag bara orkat och varit ute i lite bättre tid. Men, men så kan det vara.

För er som inte vet var målningen handlar om publicerar jag första delen av inledningen till rapporten har nedan:

En liten flicka sitter på trottoarkanten. Hennes blick är riktad rakt ner i marken och hennes händer är framsträckta i en tyst bön om pengar till mat. Hela tiden går människor förbi. De går förbi utan att se, utan att ens skänka henne en kort blick. Hon är fattig och därmed betydelselös. Då och då går ett barn förbi. Ett barn som inte har lärt sig att ignorera. Ett barn som ser den lilla flickan och frågar sina föräldrar varför hon sitter där, frågar varför de inte ger henne pengar så att hon får mat. Svaret barnet får är: "Hon luras, hon vill bara ha våra pengar." Men tänk om det inte är så, tänk om de där pengarna de har i sina fickor, de pengar som de inte ens skulle märka om de saknade, skulle kunna förändra ett helt liv? Är det värt att chansa?


Eftersom jag byggt hela projektet på låten "What If She´s An Angel?" med Brad Paisley måste jag självklart även avsluta med att lägga in den otroligt underbara texten. So, her it comes:

There's a man standing on the corner
With a sign sayin "will work for food"
You know the man
You see him every morning
The one you never give your money to
You can sit there with your window rolled up
Wondering when the lights going to turn green
Never knowing what a couple more bucks
In his pocket might mean

What if he's an angel sent here from heaven
And he's making certain that you're doing your best
To take the time to help one another
Brother are you going to pass that test
You can go on with your day to day
Trying to forget what you saw in his face
Knowing deep down it could have been his saving grace
What if he's an angel

There's a man
And there's a woman
Living right above you in apartment G
There's alot of noise coming through the ceiling
And it don't sound like harmony
You can sit there with your TV turned up
While the words and his anger fly
Come tomorrow when you see her with her shades on
Can you look her in the eye

What if she's an angel sent here from heaven
And she's making certain that you're doing your best
To take the time to help one another
Brother are you going to pass that test
You can go on with your day to day
Trying to forget what you saw in her face
Knowing deep down it could have been her saving grace
What if she's an angel

A little girl on daddy's lap
Hiding her disease with a baseball cap
You can turn the channel
Most people do
But what if you were sitting in her daddy's shoes

Maybe she's an angel
Sent here from Heaven
And she's making certain you're doing your best
To take the time to help one another
Brother are you going to pass that test
You can go on with your day to day
Trying to forget what you saw in her face
Knowing deep down it could have been her saving grace
What if she's an angel


Mitt etthundratrettioförsta inlägg...

Ibland spelar man så bra så att man går på det själv

Underbar dag igår. Joppa, Elin, Sandra och jag besökte Göteborg för att shoppa. Jag köpte ingenting som jag tänkt, men en hel del annat som jag inte behövde. Bra jobbat Jennie!

I vilket fall som helst så var det en riktig mysig dag och som Sandra utryckte det  så hittade vi till parkeringen i Göteborg "direkt efter en halvtimme".

Eftersom vi på vägen till Göteborg hade fått gratis sms från Centrum bestämmde vi oss för att gå ut på kvällen. Blev en såndär rolig, spontan och otroligt stressig kväll när vi kom hem 50 minuter innan bussen gick och var tvugna att äta, göra oss iordning och förfesta en aning innan vi drog till krogen. Men, men, det är trots allt sådan kvällar som är absolut roligast.

Möte sedan upp Mickan och Micke och tillbringade kvällen på någon krog vid namn "Waffis" eller något. Visste inte ens om att den existerade innan gårdagen, men mysig var den allt.

Som avslut tänkte jag nu tala om för alla att Elin hade stumpor på sig, och så är hon kort. Förövrig så är det gulligt att vara kort poch dessutom är det lägre fallhöjd. Så det så.

Mitt etthundratrettionde inlägg...

Idag är ingen vanlig dag för idag har Jennie köpt en iPod

Ett under har skett. Jag har blivit tillräckligt modern för att köpa en iPod! Det trodde ni inte om mig va? Haha, min mp3 gick sönder för ett tag sen så har fått leva på min broders, men den är också lite halvt sönder så jag bestämmde mig för att skaffa mig en ipod. Coolt va? Haha, nu ska jag bara lära mig hur det fungerar, är lite för avancerat för mig är jag rädd. Inledde det hela med att råka ställa in den på något mysko språk. Lite småklurigt att få tillbaka det till engelska, men men så kan det vara om man är sådär super teknisk som jag. Nu vet jag hur mormor och morfar känner sig när de sitter vid datorn. Haha.

Mitt etthundratjugonionde inlägg...

Shed some light on me and tell me something that I'll believe

HA! Det är nu tredje gången jag skriver blogg "etthundratjugonio". De förra bloggarna blev så totalt ointeressanta så jag valde att inte publicera dem. De var såna där bloggar som var skrivna bara för att jag kände för att skriva något även om jag inte hade något bra att komma med. Det har jag i och för sig inte nu heller, men nu orkar jag inte riktigt bry mig. Fast det förstås, jag kanske raderar denna blogg direkt efter att jag skrivit den. I såna fall får ni aldrig se den! Ni får förmodligen inte ens reda på att den funnits! Moahaha. Det är ju en lite interessant tanke. Meningen med bloggen är trots allt att den ska publiceras, men beroende på vad jag väljer om några minuter så får vi se om ni ens kommer att få läsa den. Det är ganska mysko egentligen. Eller nja, det beror väl på hur man ser det.

Jag lyssnar på Shinedown. Bara utifall att någon vill veta. Är en sån här jobbig musikdag idag när ingen musik funkar. Får ni också såna ibland? När man testar all möjlig musik men bara stör sig på den. Oftast brukar det kännas bättre om man bara låter bli att lyssna på musik, men testade det och det funkade inte heller, så det fick bli Shinedown för tillfället. De funkar ganska bra i alla fall, bäst hittlis. Haha.

Okey, nu är det minuten där jag ska bestämma om bloggen får vara kvar eller inte. Jag har faktiskt bestämmt mig för att den får vara kvar, men jag hoppas att ni tänker på hur otroligt nära det var att ni aldrig fick reda på existensen av denna blogg.  Haha. Nu ska jag avsluta med att hitta en inledningstext. Har jag ingen bra från början brukar det vara det sista jag gör. Så det kan ni tänka på, det ni läst för en liten stund sen är det jag kommer att skriva strax. Tror jag kommer sno nått från en Shinedown text bara för att jag lyssnar på dem nu. Haha, aja, ursäktar en dryg blogg.

Mitt etthundratjugoåttonde inlägg...

The lonely road, the one that I should try to walk alone

Oyeah, det är lov. Haha. Inte helt fel asså. Och så är det fint väder också, det är inte heller helt fel.

Jag har åkt inlines för första gången iår (om man inte räknar med min lilla inlines tur på fyllan). Var ute och åkte en liten stund med Sandra, hennes syster och hennes kompis. Mycket mysigt tycker jag allt.

Var med Elin och Sandra igår. Elin och jag målade en rosa bög. Den tredje i våran serie. Mycket vacker, haha. Sen åt vi hamburgare. Tänkte bara skriva det för att upplysa er om att Elin äter hamburgare helt fel. Hon har inte lärt sig de enkla reglerna att om man har två hamburgare så tar man ett bet på dem varannan gång. Lite illa, men man lär sig av sina misstag!

Avslutar ännu en gång med ett litet samtal där Jeppe och jag som vanligt kände för att reta våran kära moder en aning:

Jag: -Jeppe, ska du inte berätta för mamma hur du får reda på var alla festerna är?
Jeppe kollar allvarligt på mamma och säger: -Jag är helt enkelt väldigt bra i sängen..... och på stolen...
Jag tillägger: -Och på köksbordet...
Jepper utbrister en aning för snabbt: -Fast inte vårat köksbord....

Mitt etthundratjugosjunde inlägg...

There´s a fine line between love and hate

Igår när jag gått och lagt mig tänkte jag till lite om textraden ovan som är från låten "The Dairy Of Jane" av Breaking Benjamin (mycket bra låt förövrigt). Jag har egentligen tänkt tanken lite grann sådär innan, tanken om hur sjukt nära kärlek och hat ligger varandra, och det var väl därför jag fastnade för textraden antar jag. Men som sagt, igår tillbringade jag tiden innan jag lyckades somna med att klura lite på denna textraden, och kom fram till att det ligger så otroligt mycket i den. Ärligt talat tror jag inte att det ena kan existera utan det andra. Det låter lite konstigt men jag tror inte att en person kan göra ett så pass stort intryck på en så att man kan hata den om man inte även älskar, eller i alla fall har älskat personen. Jag tror att hat är något som skapas av att en person som man älskar på nått sätt gör en besviken, en person som kanske inte är den man tro eller en person som börjar betyda allt mindre. Jag tror att hat är någon slags försvarsmekanism som vi har. Det är lättare att inse att en person inte var den man trodde eller att man glider ifrån varandra om man helt enkelt börjar hata personen.

Nee, usch, nu har jag slarvat bort ännu en blogg med massa totalt ointeressant skitsnack, men av någon anledning kände jag för att bara låta fingrarna skriva lite fritt. Anledningen är förmodligen att jag borde skriva på kulturhistorian som förövrigt skulle varit inlämnad igår. Usch, jag har blivit så totalt dålig på att plugga, det är konstigt. En gång i tiden var jag bra på det, i alla fall hyffsat. För bara ett halvårsen skulle jag aldrig tillåta mig att lämna in ett arbete försent utan anledning, nu orkar jag inte bry mig.
Fick föresten reda på att jag fick Ig på förra samhällsprovet, vilket ifs inte kom som en överraskning, och det konstiga är att jag inte bryr mig. Visst om jag hade fått IG för att provet var för svårt, men nu fick jag IG för att jag inte orkat bry mig om att plugga. Mysko, men så är det och jag orkar inte bry mig om det. Aja, snart studenten! Weho! Haha, fast egentligen vet jag inte om det är så kul, men ändå. Man slipper plugga i alla fall. Frågan är vad man gör istället. Jag vill bort men jag behöver en anledning. Någon som har nån?

Mitt etthundratjugosjätte inlägg...

Min lärare är helt dum i huvudet, men det får man inte säga till henne för då blir hon ledsen/ Sandra

Oyeah, bara för att ni nu ska få en liten insikt i Sandras och mina söta små samtal under våra vandringar tänkte jag här publicera två otroligt söta samtal från gårdagen och dagen. Förmodligen ingen mer än Sandra och jag som förstår det roliga med dem, och det finns risk för att jag inte kommer ha några läsare kvar av denna bloggen efter detta, men lite risker får man ta i livet. Så here it comes:

Vi hör några änder nere vid ån.
Jag:
-AHH KROKODILER!
De flaxar till och flyger iväg.
Jag: -Wow, flygande krokodiler!
En stund senare hör vi ännu en gång några änder.
Jag utbrister snabbt:
-Flodhäst!
Samtidigt utrbister Sandra: -Anka!
Jag: -Det var fantasilöst Sandra.
Vi börjar på måfå rabla andra djur, pingvin, isbjörn, fisk m.m.
Tillslut utbrister jag:
-AND!
Vi börjar gapskratta och utrbister: -Nej, det var lite väl fantasifullt!


Jag: -Det är sådana här dagar jag faktiskt förstår varför jag valde att födas i Sverige. (syftar på det vackra vädret)
Sandra: -Jaså du fick välja det?
Jag: -Ja, fick inte du det?
Sandra: -Nej, det var nog mina föräldrar som gjorde det valet åt mig.
Jag: -Jaha. Jo, men att mina föräldrar bor i Sverige var ju faktiskt en av anledningarna till att jag valde att födas just här.

Mitt etthundratjugofemte inlägg...

There's a fine line between love and hate

Ibland kommer sådana tillfällen när man mår riktigt bra. Det kan hålla i sig i flera dagar och varje gång börjar man tror på det. Varje gång tänker man att kanske är det påväg att gå över? Men det gör det aldrig. Man glömmer alltid hur lätt det är att falla tillbaka, det ligger så nära hela tiden. En liten kommentar, några få ord är allt som behövs. Det är konstigt hur man kan gå från att må jätte bra till att må skit på bara några sekunder. Livet är allt bra konstigt. Det är väl det som är lite spännande med det antar jag.

RSS 2.0