Mitt trehundraåttioförsta inlägg...
Gott folk, bli inte rädda. Det är bara Jesper och han är faktiskt inte farlig även om han ser jävligt otäck ut.
Som ni ser håller jag på och leker lite med designen på bloggen. Inte världens enklaste ska ni veta.
Jag behöver nu er hjälp med en bakgrund. Har ni något förslag? Ju snabbare desto bättre. Vi vill ju inte ha Jeppe som bakgrund alldeles för länge.
Mitt trehundraåttionde inlägg...
Vi hade en mycket intressant föreläsare igår på skolan. Inte bara för det han pratade om utan även för hur han var som person. Han var en sådan väldigt sällsynt person som faktiskt tar livet som det kommer utan att tänka för mycket. Något som man märkte redan på affischen om föreläsningen. Där andra förelsäsare brukar skriva en smart titel på sin föreläsning stod denna veckan endast något i stil med: "Jag kan inte sätta en titel eftersom jag inte har en aning om vad jag kommer att prata om". Något som han även påpekade att han fortfarande inte visste när han sedan började föreläsningen.
Han började sedan berätta om sitt liv, från den dag då han 1945 föddes på Hitlersfödelsedag. Han berättade en hel del roliga och intressanta saker som han varit med om. Ett exempel är när han berättade om hur någon, på den tid då han hade långt hår, ropat efter honom: -Du ser ut som en konstnär! Kan du hålla i drejkurser?
Han hade glatt avarat att visst kunde han det. Vad han inte talade om var att han aldrig ens sett en drejskiva och abslout inte kunde dreja, så han fick helt enkelt ta en lektion i det innan han startade sin egna kurs. Han höll sedan kurser i drejning i 5-6 år och varje gång någon av hans elver bad honom demostrera svarade han: -Nej, det är ju inte meningen att ni ska tappa självförtroendet.
Han berättade även om hur han startade sitt museum i Värmland. Han hade från början bara bestämmt sig att göra ett litet växthus och ha som ett sorts konstverk eller konsthall under ett år. På så sätt kunde han söka bidrag och få sitt växthus betalt. Så han sökte bidrag för det lite här och var och det visade sig att han fick betydligt mer ja än han räknat med och han stod där med pengar som skulle kunna räcka till ett enormt växthus. Han omformade därför sin idé och det blev ett museum med massa paviljonger som han snabbt byggde utan ens ordentliga ritningar eller bestämda mått. Han fyllde dem sedan med konst från olika länder. Han tyckte även att det behövdes en italienska med så han fyllde en av paviljongerna med konst från en italienska vars namn jag inte kommer ihåg. De som kom och kollade tyckte det var konstigt att de aldrig såg till italienskan och han fick förklara att hon helt enkelt inte hade tid att ta sig dit. Egentligen fanns hon inte överhuvudtaget, det var hans egen konst som bara visades upp i något påhittat namn.
Jag tyckte även väldigt mycket om när han berättade hur han hade löst problemet med alla människor som kom med olika kort och vill ha rabatt för att komma in på museet. Han höjde helt enkelt priset på inträdet från 40 kr till 80 kr och alla som hade kort kom in för halva priset. Det gällde alla sorters kort, även körkort, bankort osv., och hade man inget kort så kunde man köpa ett för 3 kronor.
Man kan inte annat att bli lite avundsjuk på honom för hur lätt han tog på saker och ting och jag tror faktiskt att man borde lära sig av honom och inte tänka igenom allt man gör helt och hållet utan ibland göra saker och ting mer spontant. Som han uttryckte det: Antingen så funkar det, eller så gör det inte det.
Mitt trehundrasjuttionionde inlägg...
Jag tog mig tidigare idag promenad till TUR-mässan eftersom Elin är där med skolan. Efteråt gick jag omkring och utforskade området. Jag fick syn på världskultur museet och tänkte att där kan jag ju alltid ta mig en titt.
Jag går fram till kassan och frågar: -Kostnar det något att gå in här?
Receptionisten allvarligt: -Nej, du kan betala när du går ut.
Jag försår inte vad han menar och ger honom en undrande blick som får honom att fortsätta:
-Alltså du kan gå in och kolla på allting så mycket du vill utan att betala. Sen betalar du innan du går ut.
Jag oförstående: -Men alltså kostar det något?
Receptionisten skrattandes: -Nej, jag skämtar bara. Det är fri entré!
Ett egentligen ganska tydligt, och faktiskt även ganska kul, skämt som jag inte alls hade haft svårt att förstå om det skulle komma från en människa man känner men så fort det kommer från någon okänd människa så blir man helt plötsligt väldigt dum. Man är kanske helt enkelt inte är bered på att även människor man inte känner har humor.
Mitt trehundrasjuttioåttonde inlägg...
Vill bara tala om för er alla att jag nu har konstaterat att jag inte bara går på världens bästa skola och har världens bästa klass, utan även världens bästa lärare. En sådan lärare som på sin lediga dag kommrr förbi skolan med ett stort påskägg till klassen bara för han kommit på att det är påsk. Ja, bättre än så här kan nog saker och ting faktiskt inte bli.
Mitt trehundrasjuttiosjunde inlägg...
Min bror satt och kollade igenom bilderna i min dator innan. Han hittade då en mapp med namnet: "När mamma inte är hemma". Självklart blev han nyfiken på vad det var och öppnade mappen varav han sedan ropade på mamma så att även hon skulle få se bilderna. Sedan hade hela familjen väldigt kul åt bilderna som togs när Jeppe och jag var ensamma hemma förra sommaren. Bilder som av någon konstig anledning, som jag verkligen inte kan förstå mig på, aldrig visats för våra föräldrar och som jag numera till och med hade glömt bort att de existerar. Jag vet att de har publicerats på bloggen en gång förut i samband med att de togs (på den gamla goda tiden då mina kära föräldrar inte läste min blogg), men jag tycker helt klart att de förtjänar en liten repris. So here it comes:
Mitt trehundrasjuttiosjätte inlägg...
Vad vore bloggvärlden i sin glans om inte Egoina fanns?
Gott folk, jag har nu bestämmt mig för att medverka i min totala favoritbloggares (om man bortser från mig själv då) Egoinas tävling. För er som känner för att konkurerra med mig eller något sådant hittar ni hennes tävling här.
Det man kan vinna i tävlingen är en sk. bloggie och jag ska alltså skriva ett inlägg om varför just jag ska vinna. Jag kom ganska snabbt fram till att sanningen inte alltid funkar. I alla fall inte när sanningen är som så att enda anledningen till att jag vill vinna en "bloggie" är för att ta reda på vad det är för något. Visst, det hade varit en jävligt bra anledning innan google fanns, men nu kan man ju väldigt enkelt googla för att ta reda på det. Så vad ska jag då skriva? Jag valde helt enkelt att fråga runt lite och fick förslag som att jag skulle skriva att jag måste gå runt naken för att jag inte har råd att köpa kläder och en bloggie skulle jag kunna sälja så att jag på så sätt får råd att köpa kläder. Men seriöst, för det första hur bra är det att skriva att man ska sälja priset och för det andra vem vill att jag ska ha kläder på mig?
Ett annat förslag jag fick var att jag skulle smöra som fan för Egoina. Det känns ju snäppet bättre, men frågan är om det verkligen skulle fungera? Jag menar, en sådan otroligt bra bloggare borde ju trots allt vara väldigt medveten om det själv?
Jag har därför bestämmt mig för att nu berätta för er alla att jag borde vinna en "bloggie" just bara för att jag är en sådan otroligt bra människa som förtjänar att vinna bara för att jag är precis som jag är.
Mitt trehundrasjutiofemte inlägg...
Ibland måste man fråga sig själv: Vad hade Jesus gjort?
Fick ett litet önskemål om att jag skulle lägga upp lite bilder på några konstverk jag gjort, så här kommer ett litet urval:
Målningar:
Fotoprojekt:
Vill även passa på att tipsa om Ungdomens vårsalong som har vernissage på onsdag kl.16.00 på Jönköpings länsmuseum. Sen pågår utställningen till den 2 maj innan den drar vidare på turné till Forserum, Vaggeryd och Eksjö.
Jag har med en målning och jag skulle tror att det är mycket annat bra med så jag rekommenderar absolut att ni går och kollar.
Mitt trehundrasjuttiofjärde inlägg...
Jag berättade för Elin att mina föräldrar bokat resa till Thailand för hela familjen nästa år.
Elin besvärat: -Hmm, joo... det är ju så här... din mamma ringde mig innan, å egentligen så har de bara sagt att du ska med. Egentligen är det jag som ska ha din plats...
Jag besviket: -Jaha...
Elin: -Fast jag var jätte snäll så jag sa att det kunde vara Jesper som inte får hänga med istället så att du får hänga med. Jag menar, jag behöver ju någon som bär mina väskor.
Så, mamma är detta sant?
Mitt trehundrasjuttiotredje inlägg...
Jag har ett kontrakt med Gud så jag gör som jag vill
Ibland är hon smart den där Sandra. Dör jag före henne så vill jag helt klart att hon ska bestämma texten på min gravsten.
Mitt trehundrasjuttioandra inlägg...
Att ångra sina erfarenhter är att ångra sin utveckling /Oskar Wilde
Kvällens händelse: Jag har mat i ugnen när jag plötsligt känner att det börjar lukta konstigt ifrån ugnen. Jag öppnar den för att kolla vad som är fel. Jag ser ingenting konstigt så stänger igen i tron att jag bara inbillar mig. En stund senare ser jag dock att det ryker massa från ugnen. Jag öppnar den igen och tar ut plåten. Då ser jag att under plåten ligger ett grytunderlägg. Förmodligen måste det har råkat hänga med in i ugnen utan att jag märkte det. Behöver jag nämna att det inte finns alldeles för mycket kvar av grytunderlägget och att jag förmodligen behöver ägna resten av kvällen åt att försöka vädra ur röken ur lägenheten?
Så vad tycker ni, kanske borde jag satsa på en karriär som kock?
Mitt trehundrasjuttioförsta inlägg...
Det spelar ingen roll hur långsamt du går, så länge du inte stannar /Konfucius
En stor händelse för Sanna Panna.
Mitt trehundrasjuttionde inlägg...
Det finns två typer av oliver,de ätbara och de ickeätbara
Jag har idag fått klagomål på att jag inte uppdaterar min blogg tillräckligt ofta. Jag förklarade för Elin, som klagade, att jag helt enkelt inte har något att skriva om. Hon svarade: "-Joho, nakna kocken!"
Hmm, eftersom jag i stort sätt inte ens vet vem den nakna kocken är så fick Elin tala om för mig vad jag skulle skriva om honom också. Så allt som står här nedan är alltså på order av Elin så skyll inte på mig.
Den nakna kocken heter Oliver, som i gröna och svarta oliver, vilket kan upplevas som väldigt förvirrande eftersom det inte är så lätt att veta vilka oliver man menar. Elin har dock kommit på att det beror på hur man uttalar det. Oliver= icke ätbar och oliiiver= ätbar. Hon påstår också att svarta oliver utan kärnor är godast. Fast de oliver som är i pastasalladen på Coop är inte goda. Egentligen gillar inte Elin oliver.
Så nu har jag gjort ännu en insatts för världen, jag har skrivit en blogg. Sen hur innehållsrik den är kan ju diskuteras.
Mitt trehundrasextionionde inlägg...
Jag och mamma försöker övertala Jeppe att hänga med oss till stan.
Jeppe: -Det är i så fall om vi går in på "Bak och fram" också.
Mamma: -Vad är det?
Jag: -Det är den där sexbutiken va?
Mamma lite för snabbt: -Nej där går inte jag in!
Mamma frågande: -Skulle du testa mina byxor?
Jeppe med ironi: -Ja, gärna!
Jag som inte förstod hans ironi säger retfullt: -Haha, ska du ha tjejbyxor på dig!?
Mamma till mig: -Det var ju dig jag frågade.
Mitt trehundrasextioåttonde inlägg...
Jag och Jeppe samtalar inne på toaletten samtidigt som han fixar håret (som om han skulle kunna bli snygg). Jag upptäcker att det har köpts en ny matta till badrummet. Jag påpekar detta för Jeppe eftersom jag tycker att det hela är lite roligt med tanke på att när jag sist var i Jönköping hade de också nya badrumsmattor i någon äckligt ful färg. Jag sa då till mamma vad jag tyckte och nu, två veckor senare, är de alltså utbytta.
Jeppe: -Vi borde säga att denna mattan också är jätte ful.
Jag håller med och går ut till mamma och säger skrattandes: -Mamma! Vad är det för matta ni har på toan!? Det är nog det fulaste jag sett!
Mamma lite smått förtvivlad: -Va? Tycker du den är ful också? Vi köpte ju bara en vanilg svart som vi tyckte var snygg!
Mitt trehundrasextiosjunde inlägg...
Jag fick ett så "gulligt" mail av min broder i dagarna. Han bifogade sitt personliga brev som han bad mig läsa och skriva vad jag tyckte om. Jag satte mig och läste seriöst igenom det och när jag kom till slutet så står det: "Jag bor i en villa i Norrahammar utanför Jönköping tillsammans med min pappa, mamma och min TÖNT syster (jag lovar hon är en jätte tönt! ) som är 20 år."
Som svar på mailet frågar jag honom om ingen talat om för honom att det är fult att ljuga. Han svarade då:
"Jo mamma sa att jag inte fick ljuga i det, det var då jag skrev till att du va en tönt.
Så sa hon: Precis, de va det jag menade nu ser det jätte bra ut! Fast du hade kunnat skriva till att hon va inkompotent också men jag sket i det."
Så nu undrar jag bara: Mamma, är detta sant?
Mitt trehundrasextiosjätte inlägg....
Ludvig bjöd hela klassen på mat och vin idag. Vi dukade upp ett långbord i klassrummet. Till eftermiddagsfikat hade Johanna bakat en Banankaka.. Jag hoppas alla nu förstår hur underbar klass jag går i.
Mitt trehundrasextiofemte inlägg...
Att ha sex i en timme bränner lika mycket kalorier som en påse chips (Elin som föreslog inledningstext)
Bara för att jag har världens sötaste mormor.
Mitt trehundrasextiofjärde inlägg...
Det man inte minns, har aldrig hänt
Bara så alla vet vilken otroligt makt jag har.
