De säger att kärleken är gränslös, men gränserna är ju det intressanta /Jean-Luc Godard

Jag tog mig tidigare idag promenad till TUR-mässan eftersom Elin är där med skolan. Efteråt gick jag omkring och utforskade området. Jag fick syn på världskultur museet och tänkte att där kan jag ju alltid ta mig en titt.
Jag går fram till kassan och frågar: -Kostnar det något att gå in här?
Receptionisten allvarligt: -Nej, du kan betala när du går ut.
Jag försår inte vad han menar och ger honom en undrande blick som får honom att fortsätta:
-Alltså du kan gå in och kolla på allting så mycket du vill utan att betala. Sen betalar du innan du går ut.
Jag oförstående: -Men alltså kostar det något?
Receptionisten skrattandes: -Nej, jag skämtar bara. Det är fri entré!

Ett egentligen ganska tydligt, och faktiskt även ganska kul, skämt som jag inte alls hade haft svårt att förstå om det skulle komma från en människa man känner men så fort det kommer från någon okänd människa så blir man helt plötsligt väldigt dum. Man är kanske helt enkelt inte är bered på att även människor man inte känner har humor.