Döden är bara den nål som öpnar ögat så att du äntligen kan se, det ljus vi levde i.

Läste precis ut boken "Hanteringen av odöda" av John Ajvide Lindqvist (författaren till "Låt den rätte komma in"). Kan inte sluta fascieneras över hans böcker. Vet egentligen inte om man kan kalla denna bok bra. Det är inte en bok man fastnar i, tog faktiskt flera veckor för mig att läsa ut den,  och den håller inte på långa vägar samma klass som "Låt den rätte komma in", men precis som alla andra av hans böcker så är den så otroligt speciell.

Boken "Hanteringen av odöda" handlar om ett antal döda människor som vaknar upp. Det är inte någon vanlig skräckberättelse, där zomibes springer runt och dödar folk, utan istället får han det, på ett bissart sätt, att handla om kärlek. Historien framställs inte som helt och hållet overklig. Uppvaknandet av människor är lika overkligt för personerna i boken som för oss läsare och vi får följa historien dels genom ett antal anhöriga till de sk. odöda, dels genom tidningsartiklar.

Det jag tycker om med John Ajvide Lindqvists böcker är att han på något sätt kommer så långt in i människans alldeles egna. Ett ex. är några rader på s.33. Jag citerar:
"Sedan läste han ett mejl från en av sina gamla källor inom polisen som undrade hur det stod till med honom nuförtiden, det var länge sedan sist. Han svarade att det stod förjävligt till med honom, att hans barnbarn dött för två månader sedan och att han övervägde självmord dagligen. Raderade svaret utan att skicka det."

Jag älskar att han skriver det så självklart. Hur han på ett enkelt sätt visar masken som alla människor bär på. Ändå så finns allt där. Jag tycker att han visar det hela på ett så otroligt bra sätt. Han skriver en overklig berättelse, och ändå så kommer han så otroligt mycket närmare verkligheten än så många andra författare. Kanske beror det på att inte finns en enda föskönad detalj i boken. Det finns inga perfekta människor eller perfekta realationer. Kanske är det det som gjorde att jag helt enkelt inte direkt fastnade i boken, samtidigt som det var det som fick mig att anstränga mig för att läsa ut den. Egentligen är nog boken bra trots allt. Det är en sån som stannar i minnet bara för att den säger så mycket. Helt enkelt en smart bok.