The most radical thing to do, is to love someone who loves you...

Ibland känner man sig så ensam, som om man vore den enda människan på jorden som känner som jag. Som om ingen förstår, inte ens jag själv. Det spelar ingen roll hur många helt otroligt underbara kompisar man har, ibland känns det ändå som om någonting saknas. Något viktigt, något man missat, något som kanske inte ens finns. Kan det vara så att man saknar något som inte finns? Något man bara hoppas på att det ska finnas? Något man inte ens vet vad det är...

Aja, nu ska ja som vanlig gå från något lite små djupt till något helt jätte odjupt. Va nämligen på Café idag med Elin, Sandra och Joppa. Ännu en gång lyckades en sån där sjukt underbar bild på mig och Sandra tas. Ända skillnaden var attt pizzasallad inte var inblandad denna gång. Bara för att vi är så söta kommer våran trio av riktigt lyckade bilder här:


Dagens bild


Halmstad Sommaren 2006


Gränna Sommaren 2006

Såå, tycker ni inte att vi alltid blir sjukt bra på bild?